Studie i snö

Måste visa upp mina fina snöfoton tagna från sjukstugan INIFRÅN:





















































... ständigt vid fotografens sida!

Hur bygger man en pojke?

Jag läser dagligen minst tre böcker vid nattningsproceduren för min juvel till son.
Härom dagen sa jag till honom:
-Vilken TUR att pappa och jag gjorde dig, jag är så glad att du finns här.
Då blev det ånyo tyst en liten stund och sedan ställde pojken denna berättigade fråga:
-Hur bygger man en pojke?
Jag "hhhmmmade" och sa att jag får ta hem en bok från jobbet (tack och lov för bibliotek!) så får vi läsa en jättebra beskrivning om det.
...
Igår tog han upp det igen och då sa hans pappa:
-Du har ju legat i mammas mage.
-Jaaa... svarade sonen.
-Hur kom du in dit då, tror du? frågade pappan.
-Jag FÖRSTÅR inte det svarade sonen, och la till:
-Man måste hänga på fötterna rätt!

:-)

Några bilder av i dag

Kommer här:


Ljungen dignar under den tunga snön.


Framför vårt hus. En sandlåda under all snö månne?


Skottad, tjock och härlig som glass!


Pojke framför garagen.


Verkligen vinter runt knuten.


Blå himmel, sol, snö och son. Bra dag!


Snow racing!!


Vår yttertrappa har aldrig sett bättre ut!


Entrén. Funkie välkomnar. Tidigare samma förmiddag var han ute i skogen
och sprang fritt och fort i all härlig snö. Han gillade det :-)


En underbar dag i livet. Mitt i min alldeles egen idyll. I LOVE.


Det här är det mesta vi haft i snöväg i det här huset.


.... mindre än 24 timmar kvar - and counting.....

;-)


Drömmar om trädgårdens framtid!

Trädgården har jag stora planer för! Inte så att jag vill plantera massor av avancerade växter och göra avancerade byggnationer men väl har jag drömmar om hur vi ska använda marken där ute!

Den ganska stora terass (för att vara vårt parhus!!) vi tänker bygga i ljust trä, på baksidan, ska ha två rumsligheter:
den ena möbleras med vår, redan inhandlade, matgrupp i hardwood och dess svarta dynor och den andra delen ska absolut bli loungedel! Där ska vi ha loungegrupp för softa drinkar och sena kvällar. Loungegruppen ska vara i konstrotting och i svart.
På framsidan ska vi också bygga terass och där ska vi ha sol/lounge-stolar, kanske tre stycken för likaledes loja stunder där.
Åh, vad jag älskar att planera och leta efter det vi kanske ska köpa.  Jämföra priser och se utbudet.

Önskas inspirationsbilder? Vassego!


Ungefär så här stor kommer nog vår altan att bli. Ena änden för matgrupp
och grill, andra änden för lounging :-)


Denna möbel är för stor för oss men den är väldigt fin!


Något sådant här, fast i svart önskar jag mig.


Allra snyggast. Utan tvekan. Den lirar dessvärre i
dyrare ligan. Man kan lägga 20.000:-. Billigare på rea
kan man få för 6000:- det är det billigaste jag funnit.
Jag minns dock att Jula hade en som var OK i somras,
till lägre pris :-D


Vackert.


Svart och fin.


Om vi inte vill öppna största plånboken kan ju fyra sådana här runt ett svart bord funka.
Då lär vi landa på max 3000:- istället...


Ooops! Hur hamnade den här bland bilderna?
Kanske för att detta är något jag inte skulle tacka nej till!!!!! *hahahaha*


Ungefär såhär ser vår hardwood-grupp ut.
Den står alltså i andra änden av terassen.

Det är så ofta så att vägen dit och drömmarna är minst lika underbara som färdigställandet. Så, jag har en blast just nu!
Trevlig lördagskväll!

Se upp i backen!

Idag var jag och plutten i en lagom liten pulkabacke för en nybörjare i utförsbacken!
Jag fick syn på en liten bra backe i vårt bostadsområde som såg ut som om den vore gjord för sonen och det visade den sig vara också!
Han åkte själv flera gånger och skrattade! Dock såg han äldre killar med snowracer, så det vill han pröva nästa gång. Bäst att rota fram storebrors gamla...
Efter vår tur till pulkabacken promenerade vi ned till godisaffären i centrum och hem igen, så vi har haft ett antal timmar ute i snöyran - underbart!

Nu smaskar sonen på sitt lördagsgodis och tittar på sin nya film (med max ett halvt öga) och skrattar åt hunden. Jag har fått i mig en kopp kaffe och ser fram emot att tillreda aftonens fruktsallad.
Maken har också han åkt på magsjuka, så han skriver på avhandling i halvtaskigt tillstånd.

Det var en rapport. Over and out.


Bäst att se upp ordentligt i backen med dessa åkare!


Yiiihaaa :-)


31 timmar, and counting....


Och en sjuk son till!! (och lite till..)

Nu har förste sjuke sonen insjuknat igen :-o Jovisst, J vaknade i natt magsjuk i omgång två - redan 2-3 dagar efter att han tillfrisknat från första sejouren...
SUCK.
Vilken historia det här blev. Hoppas innerligt att jag slipper round two i denna match.

Ute faller snön rejält tjock och det har visat sig bli en riktig bonus med att flytta hit: det är en annan klimatzon och när Göteborg har puder eller blask har vi tjock pulkavänlig SNÖ! Lycka, förstås, för en med stark känsla för snö. ;-)

Det är ändå en bra dag hemma sjuk och vabbande på en gång: snön faller som sagt och pojken leker. Jupp, så pigg är han trots allt. Hunden ligger vid mina fötter och på TV'n (endast som bakgrund som vanligt vid filmtittande) går en ny film pojken fått för sin hemmadag.

Jag som haft/har något utav min första ålderskris den här hösten och vintern försöker fånga tankarna i flykten. Hitta stämningarna och svara på frågorna. Ja, de är riktigt av Tomten-karaktär faktiskt. Inte har de alls blivit bättre av att maken lyst med sin frånvaro hela samma period. Jag saknar hans sällskap så det värker i hjärtat. Jag längtar till måndag då han kommer tillbaka till livet :-) Det ska bli skönt att hitta en ny "vardag" ihop med honom. Nu ska vi ju faktiskt hitta den vardag som ska vara vår här i huset, det har vi inte gjort sedan vi flyttade hit. Det är nu vi ska köra igång med mysiga utflykter till närområdena, spränga berget i trädgården, planera sommarens underbara romantiska utflykter genom Frankrike: via Paris och diverse vingårdar till Antibes med omnejd. I sommar ska vi känna palmernas susande i nacken, dricka gott vin och avnjuta riktig fransk cuisine!
Jag kan knappt tygla mig i denna väntan att komma igång med vårt liv igen. På en del sätt för första gången.
Det är bra.

Om jag pressar känslorna är det mycket frågeställningar som "ska jag aldrig få göra det?" och "ska jag missa den upplevelsen som jag drömt om?" som snurrat runt i huvudet. Hur man kan fundera så när man har ALLT, är en gåta. Nästan förmäten. Jag som nästan föraktfullt betraktat ålderskrisare eftersom jag varken haft 20-års- eller 30-årskris.


Kanske är det mest så att jag haft jour i ett halvår nu - bara måsten, inga nöjen?

Kanske är det så att det stora molnet som funnits i 18 år nu försvinner från horisonten helt, när A fyller 18, och då ska ju liksom allt bli KALAS. Dygnet runt?

Kanske är det det faktum ATT A fyller vuxen? Where does that leave me? (tur jag har en liten son också!)

Kanske är det bara en livsepok som ska till, för att man ska uppskatta de kommande åren till fullo?

Jag vet inte.


Detta vet jag:

-jag älskar min man. Jag är fortfarande fölälskad och kär i min man. Jag kunde aldrig valt en bättre.

-jag älskar mina underbara söner, mina juveler. Det bästa i mitt liv.

-jag älskar vårt hem, vår samlingspunkt. Jag trivs här och börjar redan rota mig i myllan.

-jag längtar efter att grilla i trädgården, att bygga altaner, att spränga berg, att bjuda hem goda vänner på grillfester

-jag längtar efter att se barnen bjuda hem sina vänner på grillfester

-jag längtar intensivt efter resan till Frankrike i sommar

-jag längtar efter att åka skidor en vinter, kanske i år, kanske nästa år?

-jag längtar efter resan till New York med min äldste son

-jag längtar efter att se samme son göra egen NY-resa med bäste polar'n

-jag längtar efter att se äldste sonen stega ut i livet: möta det, skapa det och ge ut till världen sin kraft och sitt engagemang (jovisst, samma driv som sin mor)

-jag längtar efter att se NY ihop med maken

-jag skulle älska en weekend i Rom med maken

-jag längtar efter några veckor i Miami med maken, visa honom godbitarna där

-jag skulle alls inte tacka nej till att följa med ett år på post-doc med maken till varm, exotisk plats


Jag skulle nog kunna hålla på länge och väl här, ser jag. Jag längtar nog ganska mycket

efter att leva. Leva ihop med min man, hela vårt gemensamma liv. Jag vill att "hålla andan" ska upphöra och vi börja leva igen. På nytt. Och för första gången.

40-årskrisen lever jag igenom. Förhoppningsvis är den färdig redan före jag fyller?!

HJÄRTEVÄRMARE:














En sjuk son till

Så ligger modern uppe i soffan och nu äldste sonen en trappa ned, i sin säng. Båda magsjuka. Båda tittande på husguden Will Smith i olika roller :-D

Modern börjar dock bli bättre men vågar ännu inte äta vad som helst. Värsta huvudvärken håller dock på att släppa greppet. Tusan vad ont i huvudet man får av att inte äta något alls!! Jädrar. Något "vara tillbaka på jobbet redan imorgon" har jag fått ge upp - uppenbarligen kommer det inte att funka....

Så är läget således här.

Dörrkarmar

Liggande till soffs alltjämt, har jag lämnat värsta magsjukan bakom mig redan. Nu ska jag bara hämta kraft hemma och hoppas på att kunna vara tillbaka på jobbet redan imorgon. 
Medan maken sov på morgonen passade jag på att ladda in och upp några foton!


Omålad dörrkarm.


Målad dörrkarm upplyst med blixt.


Grundmålad...


Vackra blommor vi fått av nyinflyttade grannarna!


Det fick bli en studie - både favoritblommorna och favoritfärgerna :-)


Skönhet.








De har nu stått i nästan två veckor, helt otroligt!


Syn hemma i vabbträsket.


Mor och son skickades alltså hem i måndags. Så här snajsiga var vi hemma vabbande!


Kändes som att det inte var så länge sedan...

... jag skrev det sist:
Magsjuka!

Jag som trodde att jag klarat mig, blev sjuk igår kväll på jobbet av alla ställen man INTE vill bli sjuk.
Ringde således min underbare make som förstås kom och hämtade mig efter vi hade stängt kl. 19...!
Idag vabbar jag mig själv alltså, efter en jobbig natt med mycket feber och frossa.

Äventyrlig kväll fick avsluta oväntad dag

Dagen i dag blev lite oväntad! Efter sonens kräkningar på lördagen hade maken och jag överlagt fram och tillbaka och bestämt att pojken kunde gå till förskolan i dag - han var utan tvekan frisk.
Men si på förskolan finnes regel om 48 friska timmar och det hade vi inte riktigt. Således fick mor och son ta på termokläderna igen och vända hemåt...
Det blev en intensiv hemmadag med mycket pigg pojke. Memoryspelande, lekande, filmtittande, fikande, pärlande, ritande och lerande var några av aktiviteterna. Själv tvättade jag sex maskiner tvätt och satte upp tavlor jag väntat på att maken ska få upp, i fem månader!

Jag är komplett slut nu. Inte bara efter dagen förstås, utan efter tiden som varit.

Åter till dagen. Pojken och jag tog hunden med oss (efter jättemysig tre man hand-middag med store sonen vid de tända ljusen) och en vanvettigt stark ficklampa rakt ut i skogen i mörkret i den vargavinter som råder. Spännande och äventyrligt var det och pojken tittade efter rävar ;-) Det var kul att komma ut så och inte heller det hade hänt - in a million years - i förra bostadsorten. Rakt ut i mörka skogen, på 20 sekunder!!

Eftersom maken åker 08 och kommer hem 01 ses vi endast när en av oss säger att den ska duscha eller den andra påpekar att h*n ska stryka nu eller när någon undrar om h*n ska ta ut hunden eller klä pojken. Vi hinner alltså varken prata eller tjafsa utan är mer som förbipasserande på en busshållplats. Typ. Ska bli skönt - skönt, skönt, skönt när det är över.

Fortsätter med förra helgens trädgårdsfoton


Framsidan. Store sonen och jag tog oss an även den. Hela häcken åkte väck!
Skönt.


Längre fram i vår ska sedan rötterna grävas upp och nästa sommar ett
trädäck byggas här. Sedan är det fritt fram för fikande :-)


Jag hann bara påbörja nedklippning av grenhögen. Fortsätter när värsta
snön försvunnit och pojken är frisk.


Entrésidan. När jag sopade här såg jag det ena efter det andra: bland annat
mossa över hela trä- och cementhistorien rakt fram här. Det rev och skrubbade
jag bort. Intrycket förbättrades markant. Det är inte bara inomhus det behöver piffas...


Himlen denna helg (förra alltså). Underbar!


Lille sonen hjälpte också till i trädgården. Med en sax.


Liten pojke i stor trädgård.


Jag höll på att nedmontera denna hög på söndagen. Sådant tar TID, kan avslöjas.


Mycket att göra...


Skönheten fångade ögat i vår vinterträdgård.


Det är inte en vattendroppe, det är en isdroppe.





Trädgården är skön att skåda i all sin o-klar-het :-)


Höst, vinter, dag, natt - maken skriver på avhandling. En vecka kvar nu.
Exakt.


Den här helgen! Solen och snön är vackrare än någonsin.


Alldeles magnifikt utanför fönstret.


Funkies söta tassavtryck.


Det ska va gott å leva...

Mina söner

Igår gick jag och mina söner ned till vår lilla tätotrs centrum. Lillsonen satt i vagnen och vi hade pulkan med oss eftersom snön ligger tjock här. Vid nedförslut (som det vimlar av ned till centrum) drog store sonen lille sonen och när de sprang i solen och store sonen såg just stor och snygg ut i sin kavajliknande jacka och lille sonen tjöt av skratt stannade tiden en liten stund för mig. Mina söner, mitt liv. När de är glada behövs inget mer i universum för mig. Jag är komplett och uppfylld i hjärtat och jag vet att jag gjort vad jag behöver - egentligen - här i världen.
Jag är stolt. Jag gissar att det syns om man möter oss tre. Jag är så vansinnigt stolt och glad när jag promenerar med mina barn och det lär synas i alla fall i ögonen.

Underbar dag i går. Vilket underbart liv.

(jo, sedan kräktes lillsonen men det är en annan historia)


Dörrkarmar

Förra helgen påbörjade jag arbete med att måla dörrkarmar. Befintliga är av furu och inte alls något som tilltalar oss. Den här helgen färdigställde jag den första samt la grundfärg på två till, före Johannes magsjuka slog till!
Nu ligger både han och jag i soffan för jag fick ont i magen samtidigt som han fick det men jag har inte kräkts ännu...

Jag ligger och väntar således!!

Johannes ligger och snuttar.

Karmarna blir fina i alla fall och det är fascinerande hur mycket som förändras bara av att måla dem vita. Hela rummet får ett annat uttryck. Det ska bli jätteroligt att måla alla karmarna.
En lustig sak som händer i detta hus som nog nästan aldrig renoverats är att när jag drar av maskeringstejpen åker mer eller mindre tapet av från väggen också. På sina ställen stora sjok - stora som A4-papper i alla fall.
Tur vi ska måla om och tapetsera alltså :-)


Åter till sjukdomstillstånden här i soffan. Ha en skön kväll!


Foton!

Slit och släp i trädgård behöver dokumenteras! Här kommer foton av i går:


Maken tog sig tid för en kopp kaffe... sedan fortsatte jag mitt slitande, nu med
äldste sonens hjälp! GOTT smakar alltjämt kaffe ute i egen trädgård :-)


Alexander röjer i trädgården. Till höger ligger ena redskapet som begagnades
denna dag. Tur vi hade två rejäla hugg-verktyg!


Alexander greppar eländigt dålig såg för att ge sig på detta lite grövre träd (än
de andra jag fällt) men sågen dög inte till denna arbetsuppgift tyvärr.


Stora grenar från denna extremt höga tall faller ned då och då. Känns sådär.


Sågen. Du rör väl sågen? :-)


Röjd mark. Ni ser stubbarna och stenarna?


Denna lille jäkel högg jag i går. Många olika varianter stöter man på.

.... och här skulle fler bilder legat men det gick förstås inte.

090207, kl. 18:26

Summerar enligt följande (ja, vad tusan ska man göra när man är ständig gräsänka?):

-Röja baksida (check)
-Röja framsida (check)
-Röja entrésida (check)
-Gå med sorterade sopor (check)
-Röja + städa kök (check)
-Slå sönder utomhuslampa (check)
-Röja vardagsrum (checking as we speak)

-Rasta hund (check)

-Laga minstings middag (check)


Så kan en slipsten dras!


Det Bästa

... måste vara att sida vid sida med äldste sonen slita i trädgården. Att häcksaxa och släpa, kasta grenar och planera.
Allt medan yngste sonen klipper kvistar, gungar och öser snö.
Det måste, utan tvivel, vara det bästa man kan göra mitt på dagen en lördag i livet.

Åh, huset!

Det passar oss! Efter fem månader, nästan, i det så känner vi att det passar. Det bara funkar, helt enkelt.

Först var ju priset rätt, annars hade vi inte kunnat flytta någonstans men sedan är allt annat också rätt: natursköna läget (vilken natur!), avsaknaden av systembolag i vårt lilla centrum (och därmed alltså avsaknad av A-laget vi hade inpå oss dygnet runt förr), trädgården som låter så härligt redan nu (vårligt med fågelsång), trevliga grannarna, bilfria smågatorna, mysiga förskolan, blandningen av folk i området, idyllvarningen (!), möjligheten till skogspromenad som kan - om man vill - börja i vår trädgård och sedan bara fortsätta.
Och så är inte 80-90-talshuset helt fel heller om man, som jag, gillar 50-tal. Många gemensamma nämnare.

Vi gillar, således.

Nu ska jag ut i denna trädgård och fortsätta enträget arbete. Det finns stammar kvar att fälla och häck kvar att minska ned (avhåller mig från lustigheter här även om sysselsättningen kan vara bra för båda!!).

:-)

Älskar

-Vad BETYDER "jag älskar dig"? (treårig son)
-Att man tycker om någon väldigt, väldigt, väldigt mycket! (mor)
-Aha. Jag ÄLSKAR dig mamma! (son)

:-)


Detta vidunderliga liv!

En frukostmorgon. En galet söt och glatt leende pojke som tycker så mycket om att snutta mitt hår "för att han lillar det" ;-) En skogspromenad med tokgalet glad hund som kunde springa lös i snön. Fågelsång i varenda träd. Riktig vårkänsla snöknarr under skorna till trots. Ett hus med öppen varm famn att dricka en kopp kaffe i. En blombukett från nyinflyttad granne. En lässtund på tåget på väg till jobbet.
Så lite och så enkelt. Så underbart.

:-) - fram för utomhusbilder i bloggen i alla fall!!

Tackar kära söta läsare för gulliga kommentarer! :-) Jag stegade ut under dagen - endast iförd pyjamas och morgonrock - för att passa på dagsljus och sol för att föreviga trädgården och vad som hunnit hända där.

Här kommer lite bevis på slitet i trädgården, se och förundras:


Före - innebar precis det du ser här - småträd, ris, buskar och jaa gud vet vad?
Fullt av det och det barkar åstad rakt in i skogen bakom.


Voilá! Här gick jag som Jack i "Den vilda jakten på stenen" (!) och slog mig fram
som om jag gick i värsta djungeln... ;-) Också med viss assistens av min 
trädgårdsälskande moder.


God motion erbjöd motståndet här!


Ni ser vilken uppröjning! Nu ser det i alla fall ut som att det går att gå här.
Sanningen är att stenar, stubbar och rötter gärna sätter krokben.
Under mossan...


Nöjd med arbete well done :-)


Här ska sprängas bort stora stenar, bankas sönder murkna stubbar, kalkas
och sedan ösas på massor av jord och sedan: odlas gräsmatta och placeras
studsmatta!


Det tål att sägas igen: Funkie inser fördelarna med egen trädgård.


Här kommer att bli väldigt bra.


Höga och vackra träd omger vår trädgård. Åtminstone fem träd ska vi såga
ned i vår egenträdgård (lämnar endast en smal rak björk) och sedan ska vi
ansöka om tillstånd att hugga ned några tallar så vi får lite mer sol.


Gärsgår'n in till grannen är så vacker. Det är det staket jag helst vill anlägga
på andra sidan också.


Berget har förrförre ägaren sprängt bort lite av. Vi ska spränga bort lite till
till förmån för trädäcksbygge!




Lite nytt puder kom i helgen.




Skuggor.




På andra sidan (köks- och sovrumssidan) såg det ut så här i dag.




Trädgårssidan igen. Varje gång jag står här blir jag påmind att vi måste ringa
kommunen för sop-kort. Granen kan ju inte ligga här till midsommar...


Vårt berg. Vårt hus.


Tänk vad vi ska mysa här i vår och sommar. Jag kan knappt tåla mig!

RSS 2.0