By The Pine Tree

Idag skrev vi så äntligen på papperen som idag även sändes iväg till mäklaren, för påskrift av säljaren!
Ett steg till taget.
Jag har även klarat av ett samtal med bank och ordnat så vi klarar vår dubbla bosättning de två månader vi kommer att ha det. Skönt att bocka av sakerna en, efter en.

Bara resten kvar....!

Idag fick vi veta det: vi vann budgivningen. Så snart papper är påskivna kan vi alltså bocka av en av alla de stoooora saker som vill till före utpustning äger rum.

One down, five billion to go, således.
Ja, så känns det i alla fall. Om man vill avhålla sig från att ta i...

;-)

Jag la just ett bud.

*iiiiiih* spännande :-D

Lördagen innebar 40-årsfest med rajtantajtan och sänggång vid 1-tiden.
Söndagen innebar Skånetur med uppstigning kl. 06:30. Vi kom hem vid 22-tiden, ganska slut eftersom vi stora delar av färden fick köra i 40 eller 50 på motorvägen då snöstormen var SVÅR...

Vi tittade inte bara på objekt, vi var intresserade av, inifrån, utan kikade även på några what-ifs från utsidan. Sådana vi inte kunnat få mäklare att visa för oss denna dag.
Mitt barndomshem är också till salu just nu, så på visning där gick vi. Tänk om det kunde ha blivit så att jag flyttat in i mitt barndomdshem? Det hade onekligen varit lite lustigt, nostalgiskt och roligt men där behövdes det numera, tyvärr, en ganska stor plånbok för att återställa det till forna glansdagar. Men det kompletterade mitt hjärta att ånyo få komma in och se mitt gamla rum, det gamla vackra vardagsrummet med den fina öppna spisen och kakel och klinker min far la in 1978 satt kvar!!!! Minnen i parti och minut.

Något objekt föll vi båda handlöst för men det blev oskäligt dyrt, i detta skede i livet, något objekt gillade jag från första anblick och det sa "klick" för mig men inte för maken. Något objekt kände vi båda vid åsyn utifrån att "nej, det var ju inte alls så som vi trodde" etc.

Ett litet objekt hade bra pris, barnvänligt läge, OK-mysig interiör och hyggligt nära vänner. Ett litet objekt vi båda - faktiskt - tyckte kändes helt OK. Det lilla objektet lägger vi idag bud på....

Det rör på sig :-)

Och, ja, fortsättning följer!

Mycket händer i sanning. Jag ser dessutom att de små försök jag gjort att uppdatera från min iPhone inte har lyckats.
14/1 skrev jag "ja damn!" och det var verkligen ett "ja damn!" eftersom jag just fått ett riktigt bra och roligt jobb :-D

Jag kommer få döpa om min blogg dock eftersom jag inte längre kommer att bo by the pine... Kanske "By The Ocean"? Men det kommer väl ta i alla fall en kvart att gå ned till havet, från det område vi letar hus i, misstänker jag. Men orten ligger definitivt by the ocean, sådan ocean som jag tycker att en ocean ska vara: långa stränder av vit, mjuk sand och underbara vågor att kasta sig i och fara med!

MYCKET återstår före vi kan pusta ut, maken, sonen och jag, på plats i ett nytt hus men när vi gör det - då kommer vi göra ett livspust och ta ett helt nytt livsandetag :-)

Ja. Damn!
(sorry, väldigt internt...) ;-)

Igår när jag åkte till jobbet i de -18 graderna var jag så tacksam att jag slapp promenera med J alternativt dra honom på snowracer, arla. Då var jag så glad att vi blev upphämtade, skjutsade och jag sedan skjutsad till tåget - av Flodas snällaste kompis-pappa :-)
Då visste jag inte att samme fader på kvällen skulle komma till Lerum och hämta mig, eftersom mitt tåg stannade där och jag fick stiga av. Jag hade inte hunnit till fsk om det inte varit för denna hjälp. Vad säger man?
Jag ska bjuda honom, hans kära fru och deras barn på en storslagen middag, som jag ska tillaga själv. Alla rätterna ;-)

Det ska bli väldigt trevligt.

...blev sonen och jag upphämtade och skjutsade till fsk. Sedan fick jag även skjuts till tåget :-D
Tur var det, för det var -18 grader idag....

Tack P!

 

Nedräkning: 2,5 dagar kvar :-)

Tja, det kan man ha. Jag ligger sjuk, sedan i lördags och idag fick jag så fin hjälp av pappan till sonens bästis! Han kom för att hämta J åt mig och ta honom till förskolan, han kommer också att hämta honom där ikväll och lämna av honom här igen. Dessutom hade han med sig en bunt bra filmer åt mig, så att jag kan ligga och slappa med bra och osedda filmer.

Jag är så tacksam och glad och rörd och fattar inget: vilka fantastiska vänner vi har! Jag ska nog krya på mig under sådana omständigheter!!

Nedräkning till makens hemkomst: fyra heldagar kvar. Yes: and counting :-)

Jag är fortfarande under cover i soffan och har så varit ända sedan jag steg ur sängen. Är ytterst tacksam att store sonen Alexander finns som både rastat hund, lekt med lillebror och lagat lunch åt oss: bless your heart!

Om vi inte räknar med idag är det nu nästan "bara" fem dagar kvar...

av underbara, ljuvliga sonen som ser julkalendern om och om igen på SVT Play! Han sjunger med i sångerna och dansar omkring i vardagsrummet.
"Vårt äventyr är över nuuuuu", sjunger han och när ett avsnitt är över säger han:
-Ett till avsnitt!!

:-)

Ljuva ljuva pojke.

Så klart blev jag sjuk just när maken åkte bort! Halsont, huvudvärk och rinnande näsa.... suck. Sex hela dagar kvar - and counting... ;-)

Jag låg just på soffan (ledig OCH gräsänka!) och fantiserade om mina två favoritstäder: Miami och Ystad, när det slog mig att Ystad är Sveriges svar på Miami! Ystad är (om somrarna) strand, bad, grill, fest, party, turister och kul i allmänhet med restauranger, caféer, kultur och lek för barn.
Miami behöver knappast introduceras här men Coconut Grove Key Biscayne, Key west och Key Largo är... trivsamma. Där är i princip hela staden party och upplevelser :-)
De har något gemensamt dessa två sydliga städer, mer än bara min uppskattning.

Bara en tanke ur flera, denna dag som tillåter tänkande medelst egen hjärna.

Maken är 40 grader celsius bort (jag har minus 20 och han har plus 20), i San Diego och jag är hemma med söner, hund och massor av tankar, planer och glädje..!

Ha en god lördag alla finingar :-)


Stad 1: strand, grill, fest och värme: kul, kul, kul!



Stad 2: milsvid sandstrand, eget öl, restauranger, grill, vänner och KUL!

Hoppas få njuta dessa städer mycket i mitt liv :-) 

Joggör med is och snö i sitt skägg!


Min söte joggingkompis :-) *love him*


De skottar och plogar vareviga dag hemmavid numera!


Det barkade åstad på snowracerutflykt: mor, far och kärleksbarn.


Vitt, var det, i skogen.


Smala kvistar orkar hålla gott om snö.


Rena "The day after tomorrow" .-)


Far och son stretar upp för backen igen...


Tjohej, vad det går och vad KUL (!) det är ;-)


Mor och son svischar fram.


Far och son!


Mystiskt och vackert.


Tänk att vi satt där i shorts i somras!


Förra vintern skrev jag att trappan aldrig varit vackrare (när den var
lite snötäckt) - nu syns den inte alls!!

Snö, idel snö, och KULigheter - livet leker här!

Det var snö i parti och minut igår, det har snöat hela natten och hela tiden sedan dess och nu är det ett ännu större parti och en ännu större minut på Nordåsen :-o Var ska detta sluta?
Vi ska till snow racer-backen och förlusta oss och sedan ska vi väl se hur det fortsätter att falla snöflingor från himmelen, den sköna och vita!

Funkie och jag inledde dagen med "deep-snow-jogging" vilket innebar att x antal grannar tycktes tänka "respekt" och började hälsa (grannar på andra gator i området, sådana grannar jag inte känner men som ser oss jogga i regn, snö, mörker och kyla) :-D Det VAR faktiskt respect att jogga idag och mina ben värker av träningen medan Funkie njuter av varm och välbehövlig vila på sitt lilla gråa skinn vid mina fötter.

Strax dags för SKOJ i backen. Se upp!