Smajlet tillbaka!
Jag tror goda vän L skulle tycka att jag var mig mer lik nu, än sist vi sågs! Jag känner mig ur melankolin och har redan arbetat mig igenom chock/sorg-processen med det halvtomma boet.
Självklart är det något att lära sig leva med, det att sonen inte finns i hemmet längre OCH att han är långt bort, lika självklart går det att vänja sig. Inte kommer jag någonsin lära mig (eller vilja lära mig) att GILLA läget.
Det är soligt ute denna helg och det töar. Joggingen imorse följdes av lång skön promenad med make och i solens förhållandevis varma sken kände jag leendet sitta som en smäck! Gott att se och känna denna underbara tingest och detta sköna smil.
Jag har bekantat mig med några kollegor i Malmös olika stadsdelar, via sociala medier, och ser av en mängd olika anledningar fram emot att komma på plats på mitt nya arbete! Inte bara verkar min nya chef bra och nya medarbetarna, även de övriga stadsdelsbibliotekens chefer verkar vara trevliga bekantskaper. Jag kommer att sammanstråla med dem under en konferens om en månad.
Det finns väldigt mycket att inspireras av i den ort jag ska arbeta, känner en ganska markant skillnad mot nuvarande län i det fallet. Kanske beror det på närheten till landet där biblioteksverksamheten finns i framtiden?!
:-)
Roligt att komma till en region där massor händer, i alla fall!!
Den här helgen målar vi A's sovrum inför försäljning. Skönt att klara av den sista etappen av renoveringsarbete inför försäljning och flytt, sedan stundar egentligen bara packningsarbete. Bara och bara...
Förutom smolket så känns det helt klart som att livet leker igen och jag är taggad och laddad och what not?!!
Kommentarer
Trackback
